Den Irländska whiskey historien är troligen den
äldsta, då irländarna troligen var före
skottarna att framställa whiskey. Historien säger att de
katolska munkarna förde med sig konsten att destillera
när de anlände till Irland på 400-talet för
att förkunna evangeliet. Samma sägen säger även
att munkarna framställde lika många destillerier som
kloster.
Irländsk whiskey har varit Irlands nationaldrink under mer
än 1000 år, och att hälla whiskey i en
Irländares the har varit lika vanligt som när téet
kom in i det irländska hushållet på
1600-talet.
Irländarna stavar, i likhet med amerikanerna, whiskey med e.
Men fler likheter är svårt att hitta.
Irlands första licensierade whiskeydestilleri ligger
på norra Irland och heter Bushmills och de fick sin licens
år 1608 av kung Jacob VI av Skottland, som senare blev
Storbritanniens första kung.
Under 1700 och 1800-talet var den Irländska whiskeyn mycket
populär i Storbritannien och man har siffror på att det
i slutet på 1700-talet fanns över 1200 destillerier
på Irland, de flesta var givetvis illegala. Detta var Irlands
storhetstid som whiskeytillverkare. Skattehöjningar och
större krafttag mot den illegala tillverkningen gjorde att det
år 1822 endast fanns ca 20 legala och ca 800 illegala
destillerier.
Förbudstiden 1919-1933 i USA gjorde att den största
exportmarknaden för irländsk whiskey försvann,
samtidigt var det en orolig tid på Irland med
självständighetskriget 1916 som följdes av
inbördeskriget 1919-1921 och slutligen som en följd av
självständig- hetskriget startade ett handelskrig med
England som resulterade i tullhinder för Irländska
producenter i hela Brittiska imperiet.
Efter andra världkriget och i slutet på 1940-talet
var det snudd på en total konkurs av den irländska
whiskeyindustrin och i början av 1960-talet upplevde
irländsk whiskey en sådan kraftig nedgång att de
hade svårt att överleva även på den inhemska
marknaden.
Under 60- och 70 talet gick de kvarvarande destillerierna ihop
och bildade Irish Distillers. Syftet var att rädda
verksamheten. I slutet på 1980-talet startade John Teeling
ett nytt företag inom den irländska whiskeyindustrin,
Cooley Distillery. Teeling återupptog driften av det sedan
länge nedlagda destilleriet Cooley i Dundalk, som nu är
Irlands enda oberoende destilleri.
Irländarna har inte förrän de senaste åren
gjort skillnad på malt och blended whiskey. Istället har
man skiljt på destillerings-metoderna: enkelpanna (pot still)
eller kolonn. Samma sädesslag används i både
enkelpannan och kolonnen, men eftersom enkelpannan destillerar till
en lägre alkoholhalt smakar spriten mer av råvaran.
Irländsk whiskey görs oftast på en blandning av
mältat - grott - och omältat korn, vete och i viss
mån majs. Ett fåtal märken är numera enbart
framställda av mältat korn, det vill säga
maltwhiskey. Det som kännetecknar whiskeyn från Irland
är att den ofta är mjukare och mildare än t ex den
skotska. En av orsakerna är att på Irland destillerar
man oftast sin whiskey tre gånger, till skillnad från
Skottland där två gånger är det vanliga. Den
tredje destilleringen ger en mjukare karaktär.
Man torkar inte heller malten över torveld. I stället
används kol. Därför blir inte malten, och
därmed inte heller whiskeyn, rökig. I likhet med skotsk
whisky är minimilagringstiden 3 år på ekfat innan
spriten får kallas whiskey. Och självklart måste
irländsk whiskey vara framställd och lagrad på
Irland.